Flipp eller flopp?

Efter snart ett år av flipped classroom i gymnasiets kurs Geografi 1 är det dags att summera erfarenheterna lite. Genomförandet har varierat lite och utvecklats en aning från period till period. I ett tidigare inlägg presenterade jag min vision kring det omvända klassrummet och nu i semestertider tycker jag mig ha fått en ganska klar bild av vissa centrala saker.

Förarbete!

Förarbetet kräver full satsning från elevernas sida. Är eleven inte förberedd och påläst på dagens tema är timuppgifterna för svåra att förstå och tar för lång tid att göra. Om en stor del av timmen måste användas till att läsa långa avsnitt i kursmaterialet blir det för lite kapacitet kvar att ägna åt förståelse av hur saker på riktigt hänger ihop. Man måste kunna ganska mycket detaljer för att förstå VARFÖR någonting förhåller sig på ett visst sätt.

Motivationshöjare!

Det behövs någon form av motivationshöjare, morot eller piska, för att få eleverna att systematiskt varje gång titta på filmklippen och besvara snabbfrågorna. Bonuspoäng per klipp eller minus i kursbedömningsptotokollet eller något annat behövs nog för att få största delen av gruppen att anamma det omvända sättet att studera. I sista perioden i våras kunde man slarva med filmklippen en gång utan att det inverkade negativt på bedömningen, och den piskan fungerade riktigt bra. Men det skulle ju vara trevligare att använda en morot i stället.

Struktur?

Det omvända klassrummet passar inte alla elevgrupper. För läraren är det då inget problem att ändra kursupplägget till det mera traditionella föreläsningsformatet emellanåt. Men jag tror att det trots allt är bättre att satsa fullt ut på den omvända metoden ifall man en gång går in för den i en kurs. För eleverna kan det kännas konstigt att ibland jobba med uppgifter digitalt, ibland med uppgifter på papper och ibland föra egna anteckningar under en föreläsning. Jag har en känsla av att många elever blir stressade av att inte ha tydliga och välstrukturerade anteckningar över alla kapitel som vi gått genom under kursen. Struktur skapar trygghetskänsla och det verkar som att många elever är ganska konservativa i hur de upplever att undervisning och "inlärning" ska gå till. I deras ögon blir undervisningen splittrad ifall den inte följer ett visst format.

Den berömda väggen.

Det omvända klassrummet kräver mycket av eleverna och mot slutet av kursen infinner sig ohjälpligen en påtagande trötthetskänsla. Men det brukar det göra såviså, oberoende av lärarens pedagogik.

Är ännu osäker på om jag kommer att flippa alla perioder inkommande läsår igen. Det känns lite som ett nej för tillfället - det är också roligt att få berätta, förklara och föreläsa på ett mera strukturerat sätt. Men då sätter jag mina egna intressen i främsta rummet. Var det så det skulle vara i skolan?

Genomförandet av en flipp?

I mitt förra inlägg visionerade jag kring planerandet och genomförandet av det omvända klassrummet. Jag har under vintern fått en del frågor kring mitt flippade klassrum, så jag tänkte nu dela med mig av en del tekniska och pedagogiska lösningar. Vissa saker fungerar bättre och andra sämre.

Hur ser mitt omvända klassrum ut i Ge1? 
Det följer en väldigt klar struktur som omfattar elevens förarbete hemma, på timmen eventuellt en snabb lärarstyrd genomgång av vissa svåra saker och sen, men inte minst, uppgifter på timmen. Timuppgifterna är ju den största behållningen av flippandet. Enbart genom att göra saker lär man sig nya saker på riktigt. Annars kan man sig sällan besvara frågan VARFÖR? 

Flippen grundar sig på förarbete
Följande gör eleven i förväg, före lektionen:

1. Tittar på min undervisningsfilm/filmer.
2. Läser också genom aktuellt avsnitt i kursmaterialet, för eventuellt egna korta anteckningar och frågor.
3. Besvarar snabbfrågor, vilka jag kan se samtliga elevers svar på. De lagras automatiskt i ett skilt kalkylblad.

På lektionen sker följande:

1. Jag kan på basis av elevernas svar på snabbfrågorna gå genom något centralt tema som jag ser har varit svårt.
2. Största delen av lektionen används till elevernas eget arbete med timuppgifterna. Uppgifterna är oftast sådana att lösningar behöver diskuteras med kompisen bredvid. I bästa fall så undervisar de varandra. Ofta kommer det frågor, dels av sådana som kört fast i ett problem, men också av sådana som tänker bortom uppgiften och därmed inser helt nya samband mellan olika saker.

Mina verktyg är Educreations, GoogleDrive och Fronter
Där skapar jag snabbfrågor i GoogleForms, får en sammanställning av elevernas svar i GoogleSpreadsheet och gör timuppgifter med modellsvar i GoogleDocument. Det enda jag inte har liggande i GoogleDrive är mina filmklipp, som jag gör på iPad med appen Educreations. Jag har registrerat mig på www.educreations.com och alla filmklipp sparas där i min profil. Man kan också skapa filmer direkt på sajten ifall man inte har en iPad, men då får man vara beredd att rita med mus istället för med penna/fingret. Länkar till filmerna, snabbfrågorna, timuppgifterna och modellsvaren sätter jag upp i geografirummet i Fronter. I Fronter lägger jag också upp länkar till andra temarelaterade filmer som jag hittar på Youtube eller andra webbsajter. Som ytterligare stöd för elevernas egna arbete har jag också laddat upp mitt eget föreläsningsmaterial för kursen.

Hur genomför jag en flipp rent praktiskt?

Exemplet handlar om den hydrologiska cykeln och tidvatten Två fenomen som inte på något sätt är nya för en gymnasist, men som ändå kan vara riktigt besvärliga att förstå. Frågor som "Varför börjar det regna?", "Varför bildas det grundvatten?" och "Varför stiger vattnet på båda sidor om jorden och inte bara på den sida som är vänd mot månen?" är besvärliga för de flesta människor som ställs inför frågan.

1. Först filmklippet i Educreations

2. Sen snabbfrågorna i GoogleForms. Vill du själv gå in och svara på frågorna klickar du här.

3. Så här ser sammanställningen i GoogleForms ut. Den uppdateras automatsikt vartefter fler elever går in och besvarar frågorna. Jag har här svärtat kolumnerna med elevernas namn.

4. Sen en skärmdump från timuppgifterna. En stor fördel med att ha timuppgifterna i digital form är att man kan utnyttja så mycket olika slags bra visualiseringsmaterial på webben. Kartor, satellitbilder, animationer, filmer etc. vilket är så mycket svårare ifall man ska kopiera upp arbetsuppgifterna på papper till eleverna. Här kan du öppna hela dokumentet.

5. Till sist mitt gamla föreläsningsmaterial som stöd och "sidoläsning", vilket också kan vara till hjälp inför provläsning. Länken tar dig till presentationen i SlideShare.

Elevernas tekniska utrustning? 

Den varierar väldigt mycket, och på vilket sätt de använder den. Nästan alla har en smarttelefon och då kan de logga in i Fronter och öppna uppgifterna på den. Enkelt för läraren då det inte beövs extra datorer i klassen, men nackdelen är ju att skärmen är väldigt liten, speciellt då man ska analysera kartor och satellitbilder. De elever som har egen pekplatta eller laptop kan vi dela in i två kategorier. Den ena kategorin använder plattan/laptopen som ett läsverktyg och producerar alla sina svar med penna och häfte. Den andra, än så länge mindre, kategorin laddar ner uppgiftsdokumentet till sin egen Drive och producerar sina svar på frågorna direkt i dokumentet. Då samlar de alla sina timuppgifter i sin GoogleDrive. Jag har också haft elever som använt Evernote för att skriva, både på platta och laptop. Från och med nästa höst kommer allt detta att underlättas av att Helsingfors stad förutsätter att en första årets gymnasist själv skaffar en egen laptop som finns till hands hela tiden.

Bedömning?

Timuppgifterna bedöms inte, utan jag går ju runt och hjälper, diskuterar och demonstrerar på timmen. Då uppgifterna är klara kollar de sina svar mot mina modellsvar. Däremot bokför jag vem som har svarat på snabbfrågorna. Obesvarade frågeformulär inverkar negativt på slutvitsordet i kursen. Kursen avslutas traditionellt med ett kursprov. Än så länge åtminstone. Det kan också ändra.

Av det här läsåret återstår en period. Det blir snart dags att återkomma med en utvärdering av det som blivit gjort, och ogjort...

Kommentera gärna ifall det känns så. Det känns alltid konstruktivt att få diskutera med andra.

Totalt urflippat!

"Flipped classroom", "Det omvända klassrummet", modeord i pedagogkretsar idag. -Kan det vara så bra som det låter och är det så motiverande, tidsfrigörande och konstruktivt som förespråkarna så starkt lyfter fram i sina bloggar och på skolseminarier och fortbildningar? Föregångarna är oftast verksamma i andra länder, Sverige, England, och så USA framför allt.

Sverige och USA är knappast stora förebilder då vi finländare börjar snacka pedagogik, utbildningspolitik och skolstrukturer, men ibland kan det ju vara hälsosamt att låna lite idéer. Så för att få en egen uppfattning om "nymodigheten" så beslöt jag mig för att under höstens första period köra några teman med flipped classroom i den obligatoriska kursen i naturgeografi.

Vad handlar det då om? "Det normala klassrummet" anses idag vara oldschool och passé. Med det normala avses det traditionella upplägget av skolundervisning. Det betyder i korthet lärarens teorigenomgång/föreläsning, eventuellt avrundad med en eller ett par uppgifter i slutet av lektionen, och sen ska eleverna gå hem och läsa sin läxa, dvs. repetera stoffet genom att mekaniskt banka in faktan eller i bästa fall genom att förmå sig att göra ännu en uppgift eller två. Nästa lektion har läraren troligen bråttom och hinner inte gå genom uppgifterna eller repetera, utan är tvungen att gå vidare i kursen med nytt tema. Och samma sak upprepas lektion efter lektion. Motiverande för eleven?

Beskrivningen är naturligtvis en karikatyr över hur det antas se ut, och alla lärare gör förstås mycket mera än så, men jag är själv nog den förste att erkänna att jag ofta passar in i den här karikatyren. Men så gillar jag ju att föreläsa, jag älskar min egen röst där framme i klassen och det är otroligt givande då jag lyckas bygga upp en större helhet genom att ta små förklarande steg och rita/anteckna på tavlan. Bäst är det ju sen då jag ser att många elever har förstått vad jag snackat om de senaste 35 minuterna!

Men sen då? Timmen tog slut och Pelle gick hem för att läsa sin läxa. Pelle hör till den tredjedel av gruppen som inte har så där alldeles lätt att snabbt greppa nya abstrakta saker. Han behöver tid att fundera, göra uppgifter och helst diskutera lösningar med andra. Men Pelle bor inte i kollektiv med sina klasskompisar, han bor med sin familj i höghus. Visst finns det Facebook och till och med det där ålderdomliga som kallas telefon ifall han vill be om hjälp av kompisen, men kompisen har oftast sena kvällsträningar och kan inte störas sen mitt i natten. Pelle vågar, precis som de flesta andra i samma situation, inte heller fråga Staffan nästa timme, utan sitter av ännu en lektion, med nytt tema som bygger på det föregående som förblev ganska oklart. Och så upprepas mönstret, två till tre gånger i veckan. Och mitt i allt var det provvecka, men en chans som är 90 minuter lång. Chansen heter repetitionstimme. Dagen före kursprovet. 90 minuter. Vad gör man med det om man inte tidigare haft tid att diskutera fram lösningar?

Pelles situation beror kanske mycket på mitt sätt att undervisa, och i så fall vill jag testa något nytt. Flipped classroom innebär för mig att jag på min iPad gör korta filmklipp av centrala teman i kursen. Klippen är 5-15 minuter långa och publiceras på nätet. Till varje klipp finns det några korta snabbfrågor som eleven besvarar. Snabbfrågorna fungerar som en enkel självutvärdering för eleven och visar ifall hon har förstått det väsentligaste. Elevernas läxa består i att i förväg titta på det klipp som hör ihop med morgondagens lektion och på det sättet förbereda sig. De skriver ner svåra saker som de ännu vill kolla upp med mig. På lektionen behöver jag inte sätta tid på att i detalj gå genom "allt" utan vi kan i stället jobba med uppgifter och jag kan gå runt i klassen och handleda dem som behöver hjälp. Eleverna uppmuntras att ha med egen dator/peklatta samt hörlurar så att de kan återkomma till klippet under lektionen för att repetera och diskutera problem med sin kompis, eller med mig. Och som en bonus sparar jag lite på min ansträngda lärarröst.

Så här ljusröd ser min bild de kommande undervisningssituationerna ut. Nu är det bara att genomföra dem... Just det, jag har ännu inte prövat... Jag är halvvägs med den första flippen, dvs. klippet och frågorna är publicerade, men eleverna har ännu inte tittat på dem och vi har inte heller jobbat med uppgifter i klassen. Det kommer nästa vecka. Just nu brinner jag för det här och jag vill att det lyckas, tekniskt förstås, men framför allt att det ger ett pedagogiskt mervärde.

Frågor jag grubblar på: "Är det värt mödan (=TIDEN)", "Är eleverna mogna för det här", "Blir inlärningsresultatet faktiskt bättre", "Lider dialogen med eleverna", "Kan jag rita tillräckligt bra", "Har jag upphovsrätten under kontroll ifall jag använder en del färdiga bilder i klippen" osv. På alla frågor svarar jag mig själv "Jag vet inte...".

Så här ser mitt första klipp ut, tillverkat med mina egna små händer, en iPad och en (icke obligatorisk) pekskärmspenna. Appen heter Educreations och är gratis. Och jag ber redan nu om ursäkt för felsägningen/-skrivningen angående vår/höst. Få se om eleverna reagerar på det? :)