Genomförandet av en flipp?

I mitt förra inlägg visionerade jag kring planerandet och genomförandet av det omvända klassrummet. Jag har under vintern fått en del frågor kring mitt flippade klassrum, så jag tänkte nu dela med mig av en del tekniska och pedagogiska lösningar. Vissa saker fungerar bättre och andra sämre.

Hur ser mitt omvända klassrum ut i Ge1? 
Det följer en väldigt klar struktur som omfattar elevens förarbete hemma, på timmen eventuellt en snabb lärarstyrd genomgång av vissa svåra saker och sen, men inte minst, uppgifter på timmen. Timuppgifterna är ju den största behållningen av flippandet. Enbart genom att göra saker lär man sig nya saker på riktigt. Annars kan man sig sällan besvara frågan VARFÖR? 

Flippen grundar sig på förarbete
Följande gör eleven i förväg, före lektionen:

1. Tittar på min undervisningsfilm/filmer.
2. Läser också genom aktuellt avsnitt i kursmaterialet, för eventuellt egna korta anteckningar och frågor.
3. Besvarar snabbfrågor, vilka jag kan se samtliga elevers svar på. De lagras automatiskt i ett skilt kalkylblad.

På lektionen sker följande:

1. Jag kan på basis av elevernas svar på snabbfrågorna gå genom något centralt tema som jag ser har varit svårt.
2. Största delen av lektionen används till elevernas eget arbete med timuppgifterna. Uppgifterna är oftast sådana att lösningar behöver diskuteras med kompisen bredvid. I bästa fall så undervisar de varandra. Ofta kommer det frågor, dels av sådana som kört fast i ett problem, men också av sådana som tänker bortom uppgiften och därmed inser helt nya samband mellan olika saker.

Mina verktyg är Educreations, GoogleDrive och Fronter
Där skapar jag snabbfrågor i GoogleForms, får en sammanställning av elevernas svar i GoogleSpreadsheet och gör timuppgifter med modellsvar i GoogleDocument. Det enda jag inte har liggande i GoogleDrive är mina filmklipp, som jag gör på iPad med appen Educreations. Jag har registrerat mig på www.educreations.com och alla filmklipp sparas där i min profil. Man kan också skapa filmer direkt på sajten ifall man inte har en iPad, men då får man vara beredd att rita med mus istället för med penna/fingret. Länkar till filmerna, snabbfrågorna, timuppgifterna och modellsvaren sätter jag upp i geografirummet i Fronter. I Fronter lägger jag också upp länkar till andra temarelaterade filmer som jag hittar på Youtube eller andra webbsajter. Som ytterligare stöd för elevernas egna arbete har jag också laddat upp mitt eget föreläsningsmaterial för kursen.

Hur genomför jag en flipp rent praktiskt?

Exemplet handlar om den hydrologiska cykeln och tidvatten Två fenomen som inte på något sätt är nya för en gymnasist, men som ändå kan vara riktigt besvärliga att förstå. Frågor som "Varför börjar det regna?", "Varför bildas det grundvatten?" och "Varför stiger vattnet på båda sidor om jorden och inte bara på den sida som är vänd mot månen?" är besvärliga för de flesta människor som ställs inför frågan.

1. Först filmklippet i Educreations

2. Sen snabbfrågorna i GoogleForms. Vill du själv gå in och svara på frågorna klickar du här.

3. Så här ser sammanställningen i GoogleForms ut. Den uppdateras automatsikt vartefter fler elever går in och besvarar frågorna. Jag har här svärtat kolumnerna med elevernas namn.

4. Sen en skärmdump från timuppgifterna. En stor fördel med att ha timuppgifterna i digital form är att man kan utnyttja så mycket olika slags bra visualiseringsmaterial på webben. Kartor, satellitbilder, animationer, filmer etc. vilket är så mycket svårare ifall man ska kopiera upp arbetsuppgifterna på papper till eleverna. Här kan du öppna hela dokumentet.

5. Till sist mitt gamla föreläsningsmaterial som stöd och "sidoläsning", vilket också kan vara till hjälp inför provläsning. Länken tar dig till presentationen i SlideShare.

Elevernas tekniska utrustning? 

Den varierar väldigt mycket, och på vilket sätt de använder den. Nästan alla har en smarttelefon och då kan de logga in i Fronter och öppna uppgifterna på den. Enkelt för läraren då det inte beövs extra datorer i klassen, men nackdelen är ju att skärmen är väldigt liten, speciellt då man ska analysera kartor och satellitbilder. De elever som har egen pekplatta eller laptop kan vi dela in i två kategorier. Den ena kategorin använder plattan/laptopen som ett läsverktyg och producerar alla sina svar med penna och häfte. Den andra, än så länge mindre, kategorin laddar ner uppgiftsdokumentet till sin egen Drive och producerar sina svar på frågorna direkt i dokumentet. Då samlar de alla sina timuppgifter i sin GoogleDrive. Jag har också haft elever som använt Evernote för att skriva, både på platta och laptop. Från och med nästa höst kommer allt detta att underlättas av att Helsingfors stad förutsätter att en första årets gymnasist själv skaffar en egen laptop som finns till hands hela tiden.

Bedömning?

Timuppgifterna bedöms inte, utan jag går ju runt och hjälper, diskuterar och demonstrerar på timmen. Då uppgifterna är klara kollar de sina svar mot mina modellsvar. Däremot bokför jag vem som har svarat på snabbfrågorna. Obesvarade frågeformulär inverkar negativt på slutvitsordet i kursen. Kursen avslutas traditionellt med ett kursprov. Än så länge åtminstone. Det kan också ändra.

Av det här läsåret återstår en period. Det blir snart dags att återkomma med en utvärdering av det som blivit gjort, och ogjort...

Kommentera gärna ifall det känns så. Det känns alltid konstruktivt att få diskutera med andra.